2011/12/05

Om suddiga mornar och nya rutiner.

Någon i hushållet tyckte att 04.00 var en bra tid att starta dagen på.



Och eftersom en annan i hushållet har svårt att sova (graviditet!) blev det inte många timmar av natt.
Tack och lov för oskrivna dagar, jag låg i soffan hela förmiddagen.

Torsten sover i sitt rum nu.
Ända sedan han föddes har han sovit med oss, när vi flyttade till Rågsved fick han egen säng men den stod ändå i vårt sovrum.
Det känns så tomt när han är så långt bort (egentligen bara på andra sidan väggen, våra sängar står verkligen vägg i vägg med varandra).
Jag tänker att där ligger han i sin ensamhet medan vi har det mysigt tillsammans.
Och ännu mer kommer jag att tänka så när vi är tre i vårt sovrum och han ska ligga själv.

Men det funkar.
Och han hämtas in till oss först vid sex-tiden, vi får bättre sömn av det (så snart jag vant mig och inte sover lättare än en fjäder av rädsla för att inte höra hans gråt).

Nu ska vi dessutom ta tag i en annan sak.
Hans vällingberoende.
Min käraste har köpt den äckligaste välling han kunde hitta, det borde få ner hans antal flaskor (och antal vädjan om välling).
Har försökt att proppa i honom fika på kvällen, men det går inte. Vissa dagar skriker han redan vid lunch att han vill ha välling.

Dessutom säger mig hans nya underdelar i storlek 98 att branschen tycker att blöjrumpa är ett minne blott.
De räcker till cirka halva på honom.
Men den biten får nog vänta ett tag nu, typ till efter syskon-chocken lagt sig.

8 kommentarer:

till-vidas-ara sa...

Hej fina! vad glad jag blev av din kommentar, och visst är det gott att det finns förhoppningsvis fler goda än tvärtom människor här i världen *** fnissade lite åt äckliga vällingen..bra idé var det ju..men de smås vanor alltså :) Liten har börjat äta gröt istället för välling..så det är bara morgonvällingen borta nu och han sover bättre på gröten, kanske ett tips. och vilka fina bilder du tar trots mörkret..tycker det är lite svårt få till det när så hiskeligt lite dagsljus...

Hoppas verkligen du får bättre sömn snart, finns ju knappt nåt jobbogare än för lite en längre tid..mycket erfarenhet av det *

kramar Lycke

Joanna sa...

lycke,
tack för tipsen om av-välling-fieringen, jag tar gärna emot fler.
vi har försökt med gröt, vi har försökt med fil och med mackor och med allt möjligt, han har alltid varit liten i maten så det är svårt.
han vill helt enkelt ha sin välling!
men vi får se om det blir ändring nu, det gäller ju mer att vi som föräldrar ska orka genomföra förändringar också.

jag blev verkligen glad när jag såg att du fått din stjärna.
har själv missat auktioner på tradera eftersom även jag är en sista-sekunden-budare (allt annat är ju bara så dumt) så jag förstod din irritation.
och frustration och sorg, när det var ett barndomsminne du försökte få tillbaka.

kram!

Anonym sa...

När vi flyttade för två månader sedan så fick sonen ett nytt rum, och det ligger i andra sidan av lägenheten. Han vill inte sova där och jag har inte hjärta att låta honom ligga ensam när vi ligger och myser i sängen.

Anonym sa...

Ja, förändringar får man verkligen ta sats inför, och gå i enad front för att driva. Vi avvecklade dotterns (född 08:a) nappovana i våras, något vi skjutit på... för länge. Men det gick över förväntan, efter en dryg veckas skärseld.

Då det kommer till välling får dottern sin morgonflaska med TJOCK välling och that´s it. Sonen ville ha morgonvällingflaska tills han var 6 år, då blev det plötsligt fil och musli som gällde. / Anna

Annie sa...

Av någon anledning funkar keso toppenbra hos oss. Vällingen är ett minne blott. Ska kanske tilläggas att keson allt som oftast toppas med russin...

Eget rum. Jo, vi introducerade det för några veckor sen. Det funkar väl ok. Jag känner samma sting av mammaskuld som du, han ensam och vi tillsammans. Men runt halv 3 kommer han galopperande och tränger ner sig mellan oss och jag njuter, även om jag inte sover särskilt bra sen. Vi har nämligen inte blivit av med ovanan att klämma på mig (något jag visst råkade tillåta som substitut vid amningsslut).

Måste förresten tillägga hur spännande det är att följa din blogg! Kanske för att du som jag är gravid och har en son som är i samma ålder som min, men också för att uttrycket i den tilltalar mig (både det estetiska och tonen!) och att du känns som en himla trevlig person. Och för att du har så himla många snygga broschar!

Kram

Eller nåt sånt sa...

Vällingen ja, hemma hos oss tvivlar vi på att den någonsin kommer att överges. När andra sippar kaffe i fikarummet på jobbet kommer nog sonen skaka vällingflaskan.

Joanna sa...

facutvivas,
det var nog en av anledningarna till att vi aldrig började låta torsten sova i rummet han hade i förra lägenheten – det var just på andra sidan.

anna,
jag inbillar mig att det kommer en tid då de själva känner sig redo för något annat, för att sluta med vissa saker.
och då kan man antingen ha strider för att forcera fram denna ändring, eller låta tiden ha sin gilla gång och lägga energin på annat.
det enda som får mig att vilja att han ska äta annat nu, är att hans blöjor inte klarar all mängd välling han kissar ut under natten.
varje natt får vi byta över fyllda blöjor, ta av blöta byxor och många gånger även lägga handdukar över blöta fläckar.

napp-avvänjningen tar vi mkt senare.
vi är inte där någon av oss känner jag.
det är ju fantastiskt att det bara tog er en vecka!

annie,
vad mysigt att han kan komma över själv, har han en säng som är enkel att komma ur?
jag vet inte om det är sängen, eller ovanan, som får torsten att bara gråtandes ropa efter oss.
jag ser fram emot tiden då han kommer tassandes på eget bevåg.

jag ska förresten testa keso.
tidigare har han ratat det, men smaken utvecklas ju och det han älskade för någon månad sedan kan han avsky nu.

vad roligt att vi är i så lika sitsar!
och vad himla glad jag blir över dina uppskattande ord, det värmer verkligen – tack! och kram.

eller nåt sånt,
hoppas de hamnar på samma jobb så att de åtminstone är två stycken som gör det.
då kanske det inte blir lika mkt av kuf?

Annie sa...

Han har en liten utdragssäng, den tar han sig ur själv. Ibland ropar han visserligen ändå, men oftast kommer han själv.Jätteskönt, men jag sover ändå fjäderlätt och flyger iväg om han ropar. Vi försöker att dela på hämtnätterna, men jag vaknar alltid först så det blir lätt att jag hämtar den halvsovande sömnvarma sonen.

Keson gjorde lite oväntat entre när vällingen inte var med på resa. Konsistensen kan ju vara lite skum, men han slevade i sig. Hoppas det fungerar för Torsten med! Lycka till med vällingavvänjningen. Kram