Då är de hemma tillsammans.
En dricker kaffe och den andra vägrar äta barnmaten.
Båda är förkylda men särskilt den mindre rosslar och hostar och har det kämpigt.
Det är jobbigt att vara borta från dem.
Jobbigast är det på morgonen när jag ska gå.
På eftermiddagen när jag är på väg hem.
Vill jag helst springa till tåget och springa uppför alla trappsteg (105 stycken) till vår port.
Springa uppför sex våningar orkar jag inte så jag väntar på hissen så snällt.
Och passar på att knäppa upp vira av och ta av allt så när jag kommer in genom dörren.
Är det bara att kasta upp på hatthyllan och omfamna Torsten.
Min käraste har en tröja från H&M.
Mitt barn har en tröja från 70-/80-talet nångång (min och mina syskons barndom).
3 kommentarer:
Åh så fina de är och så fint de matchar! :) krya på dem!
Supersöta. Och vad Torsten är lik dig. Kramen!
lisa,
ja visst är de.
sammanboende med en matchningsgalning.
och tack, de börjar bli bättre nu.
agnes,
visst!
är han det? på vissa kort kan jag se en likhet, men lika mkt jon.
kramkram.
Skicka en kommentar